Sockerberoende -finns det?
Sockerberoende
– finns det?
Besatthet av godis och bullar, ett sug som efter knark som måste tillfredsställas. Kan det vara ett sockerberoende? De lärda tvistar om huruvida vi människor kan bli beroende av socker.
Det finns nämligen inga vetenskapliga studier som visar det, bara studier på råttor. Om resultaten gäller även för människor råder det olika uppfattningar om.
Den som etablerat begreppet sockerberoende i Sverige, på tvärs mot det vetenskapliga etablissemanget, är sjuksköterskan Bitten Jonsson. Hon menar att socker, vitt mjöl och andra snabba kolhydrater påverkar hjärnans belöningssystem, precis som alkohol och narkotika. En del människor är känsligare och har lättare att drabbas.
Ger abstinens
Förutom att påverka hjärnans belöningssystem höjer de snabba kolhydraterna blodsockret mycket och snabbt. När blodsockret dalar igen drabbas en sockerberoende av abstinens och vill ha mer.
Precis som vid andra beroenden, finns det olika stadier på väg mot ett sockerberoende, enligt Bitten Jonsson. Ett felbruk innebär att man slarvar periodvis. Nästa steg kallas missbruk. Det kan vara mer eller mindre allvarligt. Man är storkonsument av socker, släpar kanske omkring på några kilos övervikt, jojobantar. Man blir kanske extra trött, får sömnstörningar och dålig mage. På det här stadiet gäller det att se till att inte missbruket tippar över till ett sockerberoende.
Är man väl beroende styrs ens liv av jakten på snabba kolhydrater. Man blir besatt, tappar kontrollen, isolerar sig kanske från andra människor men förnekar envist att man lider av ett beroende.
Birgitta Bergströmer är dietist och har jobbat med ätstörningar i tio år på Stockholms hälsomottagning för kvinnor. I våras slutade hon för att helt gå över till egen verksamhet. Hon anser att läkarnas kunskap om sockerberoende har ökat. De sista åren på mottagningen fick hon allt fler remisser där läkarna uttryckligen uppgav sockerberoende som diagnos.
Totalkaos
Ett utvecklat sockerberoende kan visa sig på olika sätt.
– Det kan vara totalkaos med matvanorna. Patienten har ofta ett enormt starkt sötsug som kräver omedelbar tillfredsställelse. Ofta handlar det om människor med höga krav på sig själva och som tror att problemet sitter i vikten.
De kroppsliga symptomen vid sockerberoende varierar också. Det kan röra sig om enorm trötthet, ballongmage, diarré, infektionskänslighet, nästäppa, depressioner, under- och övervikt.
Bland personer med typ 2-diabetes finns det sannolikt många som är överkänsliga för snabba kolhydrater, tror Birgitta Bergströmer. Känsligheten har lett till överätande och övervikt och så småningom till en uttröttad bukspottkörtel.
Vid behandling handlar det om att lära sig att reglera sitt sockersug. Den matplan man gör upp är helt individanpassad. A och O är att regelbundet äta näringsriktig mat, säger Birgitta Bergströmer.
– Det är viktigt att äta tillräckligt med proteiner vid dagens alla mål, även till frukost. Den mat vi äter i dag, som korv och makaroner, ketchup, hamburgare, innehåller alldeles för mycket snabba kolhydrater. Man bör minska på dem och äta grov, ren mat med mycket fibrer.
Begreppet sockerberoende har även lyckats ta sig in i de vetenskapliga salongerna. I våras upplät till exempel den strikt vetenskapliga Läkartidningen tio sidor åt debatt i ämnet (Lt nr 21/05).
Kritikerna till begreppet menar att sug efter socker inte kan jämföras med sug efter droger eller alkohol. Socker ger heller inte samma abstinens. Ett onormalt högt sockerintag ska inte klassas som ett beroende, menar de, utan som en ätstörning.
Självhjälpsgrupp
Det kan vara svårt att hitta behandling när man misstänker sockermissbruk eller sockerberoende. Det bästa tipset är en självhjälpsgrupp. I augusti gick Bitten Jonssons behandlingshem för sockerberoende, det enda i Sverige, i konkurs på grund av att landstingen remitterade för få patienter. Det drivs nu som ett kunskapscenter.
Av: SUSANNA PAGELS